onsdag 24 februari 2010

Vem städar hos städerskan?

Återigen rasar debatten om vi ska skattesubvetionerade hushållsnära tjänster eller ej. Min personliga åsikt ligger fast där den alltid har varit - det finns bättre saker att göra med skattepengar än att subventionera de som redan har gott om pengar att få hjälp i hemmet.

Men missförstånden haglar i debatten. Oftast med argumentet att jag i och med detta skulle vara mot hushållsnära tjänster i allmänhet. Jag möts till och med av de absurda argumentet att jag skull anse de jobben mindre värda än andra. Absurdt påstående - eftersom jag själv jobbat som städerska i sju år.

Jag tycker absolut att folk ska få använda sig av hushållsnära tjänster. Men jag tycker inte att de ska subventioneras av skattepengar.

Och varför? Jo, titta på den här grafen i Alexandras blogg idag. Den visar med all önskvärd tydlighet att subventionerna går till de människor som är höginkomsttagare, och därmed har råd att betala vitt för den hjälp man behöver ändå. Av de som tjänar mindre än 200 000 kronor per år så har bara 6 promille utnyttjat skattereduktionen.

Nu har det skapats många jobb i branschen på senare tid. Det är bra. Men frågan är om inte många av dem skulle ha skapats ändå. Och nästa fråga är hur många jobb som hade kunnat skapas i till exempel äldromsorgen för samma påse skattepengar. Det är alarmerande att det inte finns personal så det räcker till där.

Sen måste jag kommentera argumenten om att denna skattesubvention är ett steg framåt för jämställdheten. Som vanligt kan man inte bara titta på kön, utan även på klass. Visst är det avlastande, förhoppningsvis både för kvinnor och män som utnyttjar tjänsterna. Men vem städar hos städerskan?

Och på Marikas storstadsblogg finns mer statistik som grund för mina argument

Många bloggar om detta;

Rebella
Karin Berg
Björn Andersson
Peter Andersson
Åsa Westlund
Ingiberg Olafsson

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
Pingat på intressant.

tisdag 23 februari 2010

Moderaternas syn på bidrag och människor

I slutet på januari publicerade Helena Riviére och Gunnar Axén, bägge moderata riksdagsledamöter, en omdebatterad debattartikel i Aftonbladet, där de gick till attack på en sjukskriven kvinna och gick till rena personangrepp. Ovanligt osmakligt och grovt övertramp, skulle jag vilja rubricera det.

Nu förstår vi varför debattartikeln kom till. Innan Helena Riviére kom in i riksdagen hade hon tydligen skrivit en bok, "Bidragskulturen - filosofin bakom socialbidraget", som idag recenseras hos Alliansfritt Sverige, där man också kan ladda hem boken i sin helhet.

Klart läsvärd, läs åtminstone recensionen, för det ger en förklaring till det synsätt som många borgare, och företrädelsevis moderater har när det gäller bidrag och försäkringssystem. Boken hänger ut många individer, både med namn och adress (hur etiskt är det?) och handlar om hur systemen, enligt Riviére, utnyttjas av människor som inte borde få något från dem, och att bidragen är oskäligt höga.

Slutsatsen blir att bidragen ska hålla folk från att svälta och frysa ihjäl, men inte mer.

Återigen denna människosyn. I Riviéres värld är människor lata, arbetsskygga och bekväma. Alla vill helst vara hemma, och om man inte tvingar folk kommer de aldrig att arbeta. Och alla tar varje given chans till fusk.
Tyvärr en människosyn som går igenom i merparten av borgerligheten.

Fakta är något helt annat. Jag har hittills aldrig träffat en arbetslös vars högsta önskan är något annat än att få jobb. Jag har aldrig träffat en sjukskriven som har någon annan önskan än att bli frisk och komma tillbaka till arbetet.

Undrar om vi någonsin kommer till den dagen när moderater och deras kamrater börjar lita på människor, och visa respekt för dem. Deras inställning, att man tror att om man bara gör livet lite jävligare för de som är sjuka och arbetslösa, så går de snart ut och jobbar igen - är så otroligt repektlös. Det f i n n s ju inga jobb!! Effekten blir bara att folk blir fattigare. Det skapas inte fler arbeten av fattigdom. Och en sjuk blir inte frisk av att bli fattig.

Igår skrev Veronica Palm om fusk, och hade med en väldigt intressant graf över hur fusket fördelas. Läs, och sen kan man bilda sin egen uppfattning om var i samhället vi har de största problemen.

Fler om detta idag;
Peter Andersson
Veronica Palm
Johan Ulvenlöv
Monica Green
Kristian Krassman

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Pingat på intressant.

måndag 22 februari 2010

Inplantering av snöleopard i norrland?

Ser på Västerbottensnytt och undrar ett ögonblick om första april-inslaget sänts fel dag.. Tydligen är det dock på riktigt. En forskare på SLU tycker att vi ska inplantera den utrotningshotade snöleoparden i norrland, för "här finns det gott om plats".

Allvarligt. Har denna forskare lyckats missa hela rovdjursdebatten i det här landet? Eller vill han/hon bara få rubriker?
Att ens lyfta idén, med argumenten att "vi har gott om plats" är en kränkning mot hela rennäringen, och andra som redan nu upplever stora problem med de befintliga rovdjuren.

Vi ska ha rovdjur i Sverige, så mycket är vi överens om mellan de politiska partierna, men ärligt talat, vi har fullt upp med de fem stora arterna vi har.

Nu finns mer om dett att läsa i dagens VK, där man också har seriösa förslag och resonemang om vilka andra arter som också borde planteras in.

Själv är jag oerhört skeptisk till att införa nya arter i en befintlig fauna - vi har svårt att se konsekvenserna för den befintliga faunan. Och konsekvenserna i övrigt - se på vildsvinsproblematiken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Pingat på intressant.

söndag 21 februari 2010

Red ut härvan, Moderaterna!!

Den härva av fiffel och fusk som uppdagats hos Moderaterna verkar aldrig ta slut. Hittills har åtta moderater klivit av eller petats från sina uppdrag.
Nu har det också framkommit att den moderata ombudsman som ledde utredningen av fusket har fått låna pengar av den moderata stockholmsavdelningen för att köpa ett hus i Waxholm. De första uppgifterna - baserat på ombudsmannens egna uppgifter - var att räntan var mer förmånlig än vanliga bolån. Nu har det kommit en dementi om det från Moderaterna, som istället säger att han betalar mer ränta än vanliga bolån. Något som ombudsmannen själv inte verkar veta om.
Anledningen till att han fått lånet sägs vara att han har haft problem att betala räkningar, och har flera betalningsanmärkningar.

Detta samtidigt som han har en allt annat än blygsam inkomst på 91 000 kronor i månaden - något som faktiskt måste sägas är en extremt hög ombudsmannalön.

Man kan fundera över moralen i det hela. Jag har vänner som hamnat i ekonomiska svårigheter av förklarliga skäl som sjukdom och arbetslöshet. När livet rätar upp sig för dem, med jobb och stadiga inkomster, så får de ändå svårt, för att inte säga omöjligt, att få lån för bostadsköp. Där finns inga arbetsgivare som ställer upp. Men för en som slarvat, som ändå tjänar extremt mycket pengar, så finns det hjälp att få.
Jag skulle tro att det sticker i ögonen på många.

Jag hoppas Moderaterna reder upp sin härva ordentligt. Detta skapar inget annat än misstänksamhet och förakt för politiker. Man kan dock få en känsla av att de nu lägger locket på. Det finns många frågetecken kring den genomförda snabbutredningen, och de måste redas ut. Man kan inte "halvutreda" en fråga om valfusk. Dags att lägga alla fakta på bordet, annars kommer vi att ha fuskfrågan hänandes över hela valrörelsen som en blöt filt. Det vill varken moderater, socialdemokrater eller någon annan. Vi vill prata politik nu!!

Och om någon moderat, någonsin mer, tänker oja sig över en Tobleroneaffär som inträffade för 15 år sedan....
Men det skulle inte förvåna mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Pingat på intressant.

torsdag 18 februari 2010

Vem är egentligen Svenskt Näringsliv?

Vill dela med mig av Leif Pagrotskys inlägg i gårdagens GP om Svenskt Näringsliv - och vem som talar för vem. Väldigt intressant, och definitivt en fråga att belysa, inte minst ur de statliga bolagens perspektiv..

Pingat på intressant.

tisdag 16 februari 2010

Moderat människosyn på glid.

Efter att ha startat dagen med ett telefonsamtal från en kvinna som ville berätta hur kränkande det var för hennes svårt leukemisjuke bror att få ett brev som han skulle underteckna, med förlamade armar, om att stå till arbetsmarknadens förfogande när han var så dålig så han dog en vecka senare.

Efter att sedan fått ta del av fler liknande berättelser på ett möte i Skellefteå ikväll.

Efter att ha haft djupa diskussioner på samma möte i Skellefteå om människosyn, människovärde och politik.

Så mår jag fysiskt illa av att se och läsa detta i Aftonbladet, om moderaterna som gör vågen över den nya så kallade sjukförsäkringen.

Ni borde skämmas.

Mer om detta: Veronica Palm, Peter Andersson, Alliansfritt

Pingat på intressant.

söndag 14 februari 2010

Klockrent om klassklyftor och jämlikhet

Mellan alla nedslående reportage om valfusk hos moderaterna, och de aldrig sinande raporterna om hur dåligt det går för oppositionen (trots att det ALLTID går ännu sämre för regeringen) så fanns denna guldklimp på Expressens kultursidor. Per Wirtén har besökt Glasgow och skrivit en djup, analytisk, tankeväckande, klockren artikel om klassklyftor, hälsa och jämlikhet.

Läs den!!

Pingat på intressant.

Egoistiskt valfusk

När jag läser om Moderaternas valfusk, som nu verkar större än först befarat, så blir jag så oändligt trött.
Man kanske skulle tro att jag som sosse stod och hoppade jämfota av glädje att våra största motståndare är i rejält trubbel, men sanningen är att jag bara är förbannad. Hur kan man sätta sig själv på en så hög piedistal så man frångår det mest grundläggande i det svenska samhället - den demokratiska processen? Hur kan man, i tider där politiker ständigt framställs som något annat än vanliga människor, vilja göra sitt bästa för att öka på den tron? Hur kan man utsätta alla andra politiker, både inom och utanför det egna partiet, för misstänkliggörande?

Att vara politiker är ett förtroendeuppdrag. Förtroende från andra människor.
Att köpa sig röster och försöka bli något man inte annars skulle ha blivit är skamligt. Då ser man politiken som en karriär, och har inga ideal om att faktisk göra samhället bättre. Och de "politikerna" klarar vi oss utan.

Fler om detta
Alliansfritt, Peter Andersson, Peter Högberg, Krassman

Pingat på intressant.

onsdag 10 februari 2010

Pinsamt, Federley.

Ska man skratta eller gråta åt Federleys senaste?

I samma tid som alla riksdagsledamöter blir ständigt, ibland med rätta och ibland in absurdum, granskade och nagelfarna, så drar Centerpartiets Federley iväg på en lyxresa som han blir bjuden på om han lovar att blogga om resan. På frågan om man får bete sig så som ledamot svarar han "Det var inte jag som åkte, det var mitt alter ego, Ursula".

Vilket patetiskt, kvalificerat skitsnack. Riksdagsledamot är man dygnet runt, året om. Varje fråga man får om resor och bjudmiddagar får man hantera utifrån det. Men vill man ha rubriker så kan man visst gå hur långt som helst.

Kan bara hålla med Krassman. Nej, Federley, det var du.

Att Centerpartiet förlorar väljare just nu är knappast förvånande. Med en partiledare som gör fadäs efter fadäs, med en djup splittring i partiet om kärnkraften, och en politik som sviker deras kärnväljare på landsbygden, så kan man väl bara konstatera att en riksdagsledamot som gör sitt bästa för att dra ett löjes skimmer över sitt uppdrag inte hjälper till för att förbättra läget.

Jag förvånas över att de andra centerpartisterna inte tar avstånd. Själv tycker jag Federley borde skämmas för att han inte tror sig måsta ta sitt uppdrag på samma allvar som vi andra.

Några bloggar om detta idag
Luciano Astudillo
Krassman

Pingat på intressant.

tisdag 9 februari 2010

Heja SEKO, Posten fick backa!

Gratulerar SEKO till ett bra jobb vid förhandlingarna i Umeå!
Som jag tidigare skrivit om hade Posten tänkt säga upp ett antal anställda med väldigt lång arbetstid på grund av att de inte var snabba nog.

Nu har Posten fått ge sig i förhandlingarna.
Skönt att vi har fackföreningar som fungerar, annars hade de anställda inte haft en hans.

Pingat på intressant.

Centern famlar vidare

För några dagar sedan skrev ett par desperata centerpartister hemma i Västerbotten ett debattinlägg i Norran, där de försöker angripa S för att vara sämre än C på regionalpolitik. Med tanke på hur opinionssiffrorna ser ut, och med tanke på hur deras siffror ser ut i glesbygden så borde de tänka ett varv till på vem väljarna litar på i denna fråga.
Har ett svar inne idag, ett svar som kunde ha blivit hur långt som helst om debattutrymmet hade funnits..

Helena Lindahl, som är en av författarna bakom påhoppet, är förresten Centerpartiets andranamn på riksdagslistan i Västerbotten. Förstanamn är Maud Olofsson. Inga varvade listor där, inte. Jag tillhör dem som aldrig kommer att se det som en seger för jämställdheten att ha två kvinnor som toppar en lista, tvärtom.

Intressant att notera är också att Maud Olofsson även toppar Stockholms lista till riksdagsvalet. Detta kommenterades från C när det gjordes med att det inte var helt säkert att C skulle få något mandat från Västerbotten i årets val. Den ni... Att man redan nu anar att man ska förlora mandatet i partiledarens hemlän.. Det säger en del om vilket självförtroende man går in i valrörelsen med.

Några bloggar om centerns kris
Alliansfritt, Peter Andersson, Johan Westerholm, Martin Moberg, Calle Fridén, Krassman


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
Pingat på intressant.

måndag 8 februari 2010

Ett misslyckande i skymundan

I helgen har jag varit på Jokkmokks marknad och bland annat deltagit i ett seminarium anordnat av Svenska samernas riksförbund, SSR, om samepolitiken i framtiden.

Bakgrunden som föranledde just denna diskussion är en skrivelse som regeringen lagt, men nu inte kommer att lägga någon proposition om efter massiv kritik från samernas sida. Och inte undra på. Regeringen har inte någon gång under processen konsulterat samerna själva om vad de vill, utan skrivit ett förslag som sedan skickats ut på remiss. I skrivelsen finns förslag på just konsultation när regeringen hanterar frågor kopplat till samerna, vilket kan ses som märkligt efter den här hanteringen..

På frågan om vad man menar med ordet konsultation på seminariet svarade alliansens närvarande, Magnus Kindbom (politisk sakkunnig och stabschef på Jordbruksdepartementet) att det i hans definiton innebär att diskutera med berörda parter efter remissförfaranden. Här har vi, minst sagt, olika syn. I mina ögon innebär begreppet snarare att man för diskussioner med berörda parter under hela processen.
Intressant också, att regeringen inte skickade någon med mandat att föra dess talan, vilket Kindbom själv underströk att han inte hade i vissa frågor.

När alliansregeringen tillträdde 2006 slog man på stora trumman när det gällde samepolitiken. Man tillsatte en intern beredning som skulle samla alla utredningar och komma fram till förslag på lösningar. Man vägrade föra diskussioner med oppositionen. Det i sig är ett misslyckande, eller möjligen ett bevis på övertro av sina egna förmågor. Samepolitiken ÄR infekterad, och har alltid varit det. Därför borde varje regering med självaktning åtminstone försöka få en bred politisk överenskommelse i frågan. Det håller inte att byta inriktning vid regeringsskiften.

Så. Utan att ha diskuterat med samerna själva, och utan att ha fört samtal med oppositionen, så läggs ett förslag som ingen vill ha. Och dras tillbaka. Så anser regeringen att den har gjort vad den kunnat i frågan. Lite väl lättvindligt, om än ej förvånande, om ni frågar mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
Pingat på intressant.

torsdag 4 februari 2010

Om stenar i glashus

Måste skriva ett par rader även här om fortsättningen på gårdagen, apropå SvD:s twitterfadäs. Jag skickade en tweet med en fråga till journalisten om varför han påstår sig ha skickat till alla ledamöter när så inte var fallet.
Än så länge har han inte svarat...

Har skrivit mer om detta på Kulturbloggen. Skönt nuförtiden, när det ändå inte bara är gammelmedia som har monopol på tyckande - det går ju att göra sin röst hörd på andra sätt när man blir attackerad eller feltolkad på ett eller annat sätt.

Pingat på intressant.

onsdag 3 februari 2010

Seriöst?

Sitter och retar upp mig duktigt på denna artikel i SvD. En påhittad Twittrare som dolde en journalist från nämnda tidning säger sig har skickat frågor till samtliga riksdagsledamöter på Twitter, och bara fått ett fåtal svar.
En snabb koll av detta visar att ingen skickade en fråga till mig - men självklart blir jag dragen över samma kam som de andra och framstår som oengagerad. Fler kollegor saknas i "undersökningen" En ytterligare koll visar att alla de tillfrågade inte längre är riksdagsledamöter, och dessutom är deras uppgift om vem som svarade snabbast helt fel. Läs mer om detta på Eva Lenas blogg.

Det minsta man kan önska när de nu lägger ner så mycket tid på en artikel är väl att de gör rätt.

Mer intressant om detta, och om "fejk som metod" finns att läsa hos Peter Andersson.

Pingat på intressant.