onsdag 3 februari 2010

Seriöst?

Sitter och retar upp mig duktigt på denna artikel i SvD. En påhittad Twittrare som dolde en journalist från nämnda tidning säger sig har skickat frågor till samtliga riksdagsledamöter på Twitter, och bara fått ett fåtal svar.
En snabb koll av detta visar att ingen skickade en fråga till mig - men självklart blir jag dragen över samma kam som de andra och framstår som oengagerad. Fler kollegor saknas i "undersökningen" En ytterligare koll visar att alla de tillfrågade inte längre är riksdagsledamöter, och dessutom är deras uppgift om vem som svarade snabbast helt fel. Läs mer om detta på Eva Lenas blogg.

Det minsta man kan önska när de nu lägger ner så mycket tid på en artikel är väl att de gör rätt.

Mer intressant om detta, och om "fejk som metod" finns att läsa hos Peter Andersson.

Pingat på intressant.

4 kommentarer:

  1. "Grävande journalistik" har fått ny betydelse - det betyder ungefär "gräv ner journalisterna så långt från gatan som möjligt och låt dem fantisera ihop något" ;)

    SvaraRadera
  2. Hej och tack för dina synpunkter på artikeln!

    Ledsen för sent svar, hemma i feber sedan i onsdags eftermiddag och har inte kopplat upp mig förrän nu. 18 timmar är i och för sig mycket, men vi gav trots allt riksdagsledamöterna en vecka på sig att svara...

    Uppgifterna om vilka riksdagsledamöter som finns på Twitter kommer från partierna själva, press/it-ansvariga på respektive parti har sammanställt listor, totalt 81 ledamöter. Du finns med på S-listan, men fick av någon anledning inte upp dig och tre andra namn när jag sökte på ditt namn på Twitter, vet ej varför. Testade just att söka mitt testkonto Max_Emil och fick då inte upp den sidan heller, testade igen och då kom den upp. Teknikstrul?

    Således är det 77 riksdagsledamöter som fått frågan. Att det ändå står 81 i artikeln är slarv från min sida. Dock blir procenttalet i princip det samma, 15,6 procent, inte 14,8. Varken du eller någon av de som inte svarade har namngetts i tidningen eller på webben, men jag ber om ursäkt för att du känner dig utpekad som dålig på att svara.

    Angående uppgiften om att Federley var snabbast att svara i testet, när Eva-Lena Jansson i själva verket var två minuter före, så gjordes en rättelse så snart felet upptäcktes till tidningens kvalitetsredaktör, det finns i papperstidningen i dag. Kan inte svara på varför det dröjt med rättelse på webben.

    Tobias Brandel

    SvaraRadera
  3. Hej Tobias,

    tack för inlägget, och jag hoppas du har kryat på dig nu!
    Och tack för förklaringen. Men problemet kvarstår för mig ändå. Mitt namn fanns med på listan från kansliet, och sedan fick du inte upp mig vid en sökning. Samtidigt skrivs ändå artikeln som att samtliga ledamöter med twitterkonton fått frågan... Stämmer inte riktigt, då, eller hur?
    Har full förståelse för att du inte är uppkopplad när du är sjuk. Men det var inte bara dig som jag uppmärksammade på felet, och ändå blev det ingen rättelse på det. Och det är ju själva "stommen" i artikeln.

    Jag är medveten om rättelsen som Eva Lena Jansson fick in, och jag är också medveten om att den gjordes efter jag hade påkallat att det fanns fler fel att rätta till.

    Eftersom jag är en ledamot som finns på twitter och nyttjar det flitigt emellanåt, så var det säkert ett antal twitteranvändare som läste artikeln och undrar varför jag inte bryr mig om frågor från "presumtiva väljare". Det är inte konstigt att jag reagerar, jag känner mig såklart förorättad - jag hade ju inte en chans. Som politiker utstår vi - med rätta - granskningar av olika slag, (även om jag personligen har väldigt svårt för "fejkpersoner", oavsett om det är SvD eller Aftonbladet som gör det)och jag tycker inte det är för mycket begärt att de går rätt till.

    Teknikstrul eller ej, teknikstrul är inte en ok ursäkt för en artikel som är fel och inte blev rättad trots att ni kände till problemet.

    Helén

    SvaraRadera
  4. Hej, artikeln har rättats, sedan vi uppmärksammats på problemet.

    Jag fick Eva-Lena Janssons påpekande i tisdags morse, och gjorde då genast en rättelse som skickades till tidningens kvalitetsredaktör, som såg till att den kom in i papperstidningen. Webbversionen rättades också (även om formuleringen där fortfarande var fel ett tag vad gäller antalet minuter).

    Dina synpunkter fick jag syn på, via din blogg och Twitter, först i dag torsdag eftermiddag, eftersom jag som sagt varit sjuk och inte uppkopplad. Jag kontrollerade då genast dina uppgifter och såg då till att artikeln rättades på webben.

    För snabbast svar är det bäst att påtala felen till kvalitet@svd.se eller webmaster@svd.se.

    Tobias Brandel

    SvaraRadera