onsdag 25 november 2009

Men stå för politiken!!!

I kvällens Kvällsöppet debatterades bland annat vanvården av grisar på svenska grisuppfödningar. Det är helt förkastligt att det ser ut som det gör, vi har väl alla sett bilderna de senaste dagarna. Det är också sant som Peter Eriksson sa, att antalet djurskyddsinspektörer har minskat med 40-50 stycken sedan regeringen mot vår vilja flyttade över djurskyddsinspektionen från kommunerna till länsstyrelserna.
Vad Eskil Erlandsson än säger har vi i Sverige ett djurskydd under nedmontering.

Det som får mig att flyga ur soffan när jag ser programmet är dock hur Eskil Erlandsson som ansvarig minister väljer att skylla på länsstyrelserna för att inspektionerna inte fungerar. De har ju inte fått medel för att klara det! Och ansvarig för det är..... Eskil Erlandsson. Men inte törs han stå för det.

Ser ni samma mönster som mig?
Eskil Erlandsson skyller på länsstyrelserna.
Maud Olofsson skyller på bilindustrin och Vattenfall.
Littorin skyller på Arbetsförmedlingen.
Husmark-Persson skyller på Försäkringskassan.
Anders Borg skyller på lågkonjunkturen.
Björklund och Reinfeldt skyller på sossarna.

Om vi nu har en regering som inte kan ta ansvar och inte har någon påverkan på samhället, så föreslår jag att ni avgår.
Vi både vill och kan ta ansvar och förbättra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Pingat på intressant.

Regeringens val

Idag har jag varit på hemmaplan och träffat många fackliga kamrater, och ett gäng nya partimedlemmar. Det är alltid inspirerande och ger mig kraft att fortsätta kämpa för det samhälle som jag tror på.

Vid alla dagens träffar har vi diskuterat det läge som landet befinner sig i. Vi har pratat om effekterna av regeringens politik. Vi har pratat om och med de personer som har fått det riktigt, riktigt, tufft när den borgerliga politiken har slagit igenom. Vi har pratat om de val den här regeringen har gjort. Valet att satsa på de som redan har och putta de som balanserar på kanten av att klara sig ännu längre ut. Valet att lämna 30 % av en hel ungdomsgeneration utanför arbetsmarknaden istället för att satsa på att skapa jobb åt dem. Valet att låna pengar för att ge skattesänkningar åt de rika istället för att satsa de pengarna på nyinvesteringar i vägar och järnvägar som skapar jobb till de som är utan. Vi har pratat om orättvisor och klasskillnader som ökar kraftigt genom en medveten politik.

Intrycken är många, känslorna starka, men en sak är säkert.
Vi kan inte låta det här fortgå.
Varenda skattekrona du fått sänkt på din lön har du fått på bekostnad av någon annans välfärd. Är det solidaritet?
Har det gått så långt så att vi inte längre förmår att se det?
De människor jag har träffat idag har sett det. De är lika övertygade som mig om att vi inte kan fortsätta på det här sättet. Opinionsundersökningarna visar på att svenska folket har sett det, man vill ha en ny regering, och man har velat det ända sedan den här regeringen tillträdde. Tyvärr är mediavinklingen på varenda opinionsundersökning mer fokuserad på huruvida socialdemokraterna går upp eller ner än att fokusera på att de borgerliga ändå alltid är mindre än oss..

Vad än media säger så står folk på oppositionens sida, för man har fått nog.
Mer än nog. Vi har inte råd att behandla folk som det här landet gör nu, varken ur ett ekonomiskt eller mänskligt perspektiv.

I morgon fortsätter debatten för min del, och den kommer att hålla på varenda, varenda dag tills vi går till val igen.
Ses på barrikaderna!


Pingat på intressant.

torsdag 19 november 2009

Borg tar bladet från munnen

Ibland tror man ju inte sina öron. Igår misstrodde jag min egen hörselförmåga så starkt så jag var tvungen att invänta protokollet från kammardebatten innan jag kunde skriva det här inlägget. Nu sitter jag med en varm kopia i min hand, och läser följande citat av Anders Borg;

"Vi vet hur det var. Sverige fungerade bättre vad gäller tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet under 50- och 60-talen.
Då fungerade den svenska modellen. Den präglades av låga skatter för vanliga människor, väl fungerande, flexibel arbetsmarknad, strama bidragssystem, stora investeringar i utbildning och forskning som höll ihop inkomstfördelningen, starka fackföreningar som tog ansvar för lönebildningen, ett stramt makroekonomiskt ramverk byggt på deltagande i Bretton Woods-systemet.
Sedan kom vänsterpolitiken vällande in över Sverige. Vanliga löntagare, låginkomsttagare kom upp i marginalskatter på strax under 40%. Sedan dess har det genererats färre jobb, mindre tillväxt och mindre välstånd än tidigare. Den svenska modellen som jag beskrev fungerade väl, men inte på det sätt den förvreds av vänstervågen på slutet av 60-talet"

Citatet från riksdagens kammare får mig verkligen att förstå den borgerliga politiken.

Sedan 50-talets slut har kvinnorna kommit in på arbetsmarknaden (vilket självklart ändrat arbetsmarknadsstatistiken). Vi har fått en stor välfärdssektor som finansieras av skattebetalarna. Av var och en efter förmåga - åt var och en efter behov. Vi har fått en arbetsmarknadslagstiftning som ger även arbetare rättigheter i samhället (Borgs "flexibla arbetsmarknad" innebar ju en arbetsmarknad utan rättigheter). Vi har fått starka riksomfattande kollektivavtal. Vi har fått trygghetssystem när du blir sjuk eller arbetslös. Vi har fått dagis, utökad skola för alla, äldreomsorg. Vi har fått välfärdssverige.

Det vill inte Sveriges finansminister ha. Det var bättre på 50-talet, enligt honom. Det kanske var det för hans släkt, men sannerligen inte för min.

Det är modigt av Borg att erkänna vilket samhälle han eftersträvar. Jag hoppas att många tar del av hans citat, där han tar bladet från munnen så tydligt som han gjorde igår.

Om vi inte vinner valet så kommer han och den moderatstyrda regeringen att fortsätta sin tillbakamarsch till det ljuva 50-talet, med ökade klassklyftor, ökade löneskillnader, rättslös arbetsmarknad och utslagna människor i sina spår.

Hjälp mig att sätta stopp för dem, och rösta för en röd-grön regering nästa år - vi vill gå framåt, inte bakåt!!!!



Pingat på intressant.

söndag 15 november 2009

Information till trångsynta Vellingepolitiker.

Under kvällen har jag sett på Agenda, och läst i Expressen om Vellinge kommun och konflikterna som brutit ut där kring att ta emot några ensamma flyktingbarn som inte fick plats någon annan stans. Jag skäms över de uttalanden jag ser och hör. Hur gick det till när vi i det här landet slutade stava till solidaritet? När blev ensamma barn som flytt själva över halva jordklotet ett hot mot dig och mig? När blev vi för rika för att inte se deras behov?

Flera gånger har jag under kvällen läst och hört Vellingebor som säger att "Flytta dem till norrland, där finns det ju plats".

Jag kan med glädje och stolthet berätta om Sorsele kommun i Västerbottens inland, som härom veckan beslutade att utöka antalet platser för ensamkommande flyktingbarn till 31. Det skulle, med Sorseles invånarantal jämfört med Vellinges, vara likatydigt med att Vellinge skulle ta emot 380 barn. Lägg därtill att Sorsele är en av landets fattigaste kommuner, och Vellinge en av de rikaste, så ser man vad skillnad på människosyn är.

Fler bloggar om detta
Peter Andersson
Krassman
Eva Lena

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Pingat på intressant.

I helgen tänker jag på..

Den här helgen går mina tankar återkommande gånger till renskötarna i Sirges sameby i Norrbotten. I fredags när de skulle driva 3000 renar över sjön Kutjauri så vände plötsligt de första renarna som tagit sig över sjön, och renarna började springa runt på sjön. Isen höll inte för trycket, och minst 200 renar drunknade.

Det är svårt, men inte omöjligt, att föreställa sig paniken som utbröt, och den maktlöshet renskötarna måste ha känt när olyckan inträffade. De har sedan slitit med att bärga de döda renarna ur sjön, och det måste ha varit ett fruktansvärt arbete, både fysiskt och psykiskt.

Beklämd blir man också av de läsarkommentarer som finns i Västerbottens Folkblad om händelsen. Att folk kan vara så grymma att de ens insinuerar att samebyn inte skulle ha kollat isen innan gör mig rent ut sagt förbannad. Varför skulle de riskera sina djur och sitt levebröd, och varför skulle de vilja uppleva det helvete de har haft de sista dagarna? Jag skäms över folks beteende.

Rennäringen har enorma problem idag, inte minst med anledning av den rovdjurspolitik vi politiker har fört. I år beräknas från SLU att ca 70 000 renar kommer att tas av rovdjur. Visst finns det lagstadgat vilken ersättning som ska utgå för detta, men det finns problem med det. Inte bara ersättningens utformning, utan också det faktum att pengarna inte räcker. I år är ersättningspengarna slut, och regeringen tillför inte mer. Då spelar det ju ingen roll vilka lagar och regleringar vi fattar beslut om.

När en katastrof som den Sirges sameby nu råkat ut för händer utöver detta, så kan det få enorma konsekvenser för enskilda renägare. Det är inte bara de drunknade djuren som gått förlorade, utan också deras framtida avkommor.

Att folk har mage att sitta inne i stugvärmen vid sina datorer och skriva nedsättande inlägg om händelsen samtidigt som renägarna sliter i kylan vid sjön för att få upp de döda renarna ur isvattnet är inget annat än osmakligt.

Pingat på intressant.

torsdag 12 november 2009

tramp i klaveret

Nog för att man borde sluta förvånas.. Men jag kan inte låta bli att häpna över regeringens mycket märkliga beslut att dra tillbaka extraplatserna i delegationen till klimattoppmötet i Köpenhamn efter det blivit klart att vi från oppositionen vill skicka Maria Wetterstrand.

Det är faktiskt skandal.

I Aftonbladet finns en bra beskrivning av vad som hänt, och där kommenterar miljöminister Carlgren frågan med att det aldrig funnits några extraplatser till delegationen. Det är faktiskt lögn. Frågan har varit uppe till beslut i utskottet, och där hamnar ingenting som någon bara hittat på.

Samtidigt som vi har en regering som så gärna utåt vill prata om att vi är eniga i klimatpolitiken, något som inte riktigt stämmer, så väljer man alltså att peta en av de mest kunniga politikerna vi har på området från den svenska delegationen. Samtidigt som regeringen vill ha borgfred med oss under ordförandeskapet i EU, något vi försöker förhålla oss till, så smäller de själva till oppositionen och gör partipolitik av klimatmötet.


Peter Andersson har också bloggat om detta.



Pingat på intressant.

lördag 7 november 2009

Ödmjuk

Har precis kommit hem efter lilla inlandsturnén. Idag blev det Sorsele - Storuman - Tärnaby - Hemavan - Virisen - Umeå. 67 mil i brutalt snöföre, men värt varenda sekund.
Jag har träffat eldsjälar inom turismen, småskaligt lantbruk, kämpande samepolitiker, engagerade jägare och hunduppfödare, partikamrater och en och annan ren.

Är lite för trött nu för att utveckla upplevelserna, men jag är, precis som igår, väldigt upplyft och inspirerad av alla de som aldrig tänker ge upp om sin bygd och sina liv, trots att de alltför ofta ignoreras av rikspolitiken.

Det är en otrolig förmån att få ha det uppdraget jag har, och få möjligheten att resa runt och träffa dessa människor och höra deras berättelser.
Man kan inte känna sig annat än ödmjuk.

Pingat på intressant.

torsdag 5 november 2009

Sorsele

Befinner mig just nu på mini-inlandstur, och har spenderat dagen i Sorsele. Eller, ja, halva dagen plus kvällen, det tar en halv dag att köra hit i snöröksföre.
Jag har själv spenderat många sommarveckor i de här trakterna under min uppväxt, vi har mycket släkt här. Det gör känslan lite speciell när jag kommer hit, det känns hemtamt med naturen, människorna, och den underbara dialekten. Det är inte ovanligt att gubbarna försöker prata så brett de bara kan på mötena, för att testa den där ledamoten från kusten, och det är lika roligt att kuna ge igen med samma mynt varje gång..

När jag sitter i bilen, vilket man gör ganska mycket som norrländsk riksdagsledamot, så hinner många tankar fara genom huvudet. På vägen hit upp så blir det mycket nostalgi. Jag kommer ihåg alla de bilturer vi gjorde hit förr.. Pappa körde. Rökte i bilen, spelade dansbandsmusik och Roy Orbison i kasettbandspelaren, och vevade ner takluckan så håret yrde på oss allihop. Mamma sjöng med, och jag och hunden, och någon gång min bror, satt i baksätet och tjatade.. Och det berättades historier, om människor, hus och platser vi körde förbi.
Höjdpunkten på resan var alltid Gubbträskvägen, en oerhört krokig, smal och backig grusväg som var några mil lång. Det var det närmaste berg- och dalbana jag kom som barn, och det var med skräckblandad förtjusning man kände hur man lättade från sätet när pappa gasade i backarna..

Nu är Gubbträskvägen asfalterad sedan ett par år, och dessutom utplanad på många ställen. Men jag åker ändå alltid den vägen hit, för nostalgins skull.

I Sorsele bor 2800 personer. Medelåldern börjar bli hög, och i många år har siffrorna visat på minskad befolkning. Men nu börjar siffrorna vända. Mycket går att förklara med ökat flyktingmottagande, och Sorsele tar även emot ensamma flyktingbarn, en verksamhet som de tänker utöka nästa år. Det känns bra. Det ger hopp om att Sorsele går en ljusnande framtid till mötes. Ikväll stack jag in huvudet på ett möte som kommunen hade med turistföretagen på orten. Det gav också hopp, det var en fullsatt lokal med engagerade företagare i alla åldrar.

Tyvärr har den sittande regeringens politik gjort att förutsättningarna för de små kommunerna i glesbygd har försämrats. Minskade skatteintäkter har lett till att redan ansträngda kommunbudgetar har det väldigt svårt att upprätthålla en grundläggande service. Lägg därtill vad som hänt med andra delar av samhällets basservice så förstår man att det är fruktansvärt svårt att få det att fungera.

Som tur är så är folket här inte lika snabba att ge upp om Sorsele som regeringen är.

Ikväll har vi haft möte om jakt och rovdjurspolitik här på ABF. Det är alltid lika stimulerande att prata om de frågorna med engagerade människor som ser den delen av politiken som en given del av livet. Det finns en kunskap om naturen och viltvården här som jag önskar fler fick möta, och det är fascinerande att få ta del av de tankar och berättelser som finns. Jag lovade komma tillbaka och fortsätta diskussionen längre fram, och jag ser redan fram mot det.

Synd bara att jag inte har någon taklucka på bilen.


Pingat på intressant.

onsdag 4 november 2009

Förbannad.

Nu har vi avslutat debatten som jag skrev om i morse. För den som är nyfiken så finns den att se här.

Kollegornas spontana reaktion på min debatt var att jag var ideologisk, het och arg. Bra! Det var precis så jag kände mig. Och ju längre in i debatten vi kom, ju argare blev jag. Här ska man konkurrensutsätta en så vital samhällsfunktion som smittskyddsberedskapen, och så visar det sig att de borgerliga företrädarna inte hade en susning om vad de pratade om. Inte pålästa över huvud taget. Oavsett vad jag frågade om fick jag "Goddag yxskaft-svar", och i bästa fall nåt slags försvarstal om den fria marknaden. Patetiskt. Och oerhört tragiskt att de faktiskt gör så genomgripande förändringar utan att ha koll.

Så respektlöst.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Pingat på intressant.

Vinstintresse före hälsa

Sitter och filar på det anförande jag ska hålla i riksdagens kammare om ett par timmar. Idag ska vi debattera regeringens uppluckring av den veterinära jour- och smittskyddsberedskapen, som jag skrivit om här tidigare.

Känner att jag är förbannad och förtvivlad över hur regeringen in i det längsta låter den nyliberala ideologin och vinstintressen gå före människors (och djurs) trygghet. Att konkurrensutsätta smittskyddsberedskapen är helt vansinnigt. Idag ligger den på den statliga distriktsveterinärsorganisationen, som ligger under Jordbruksverket. Det säger sig själv att en sådan organisation är tight och därmed snabbare när det verkligen gäller, än vad en splittrad organisation med många aktörer blir. Det finns ingenting som tyder på att vi skulle få en bättre beredskap med privata aktörer. Däremot kommer det att öppna upp för privata aktörer att upphandla verksamheter till lägsta möjliga pris - vilket mycket sällan innebär högre kvalitet.

Än en gång går vinstintressena före allt annat, och den här gången riskeras människors och djurs hälsa vid utbrott av till exempel salmonella och fågelinfluensa.

Skamligt, regeringen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Pingat på intressant.

söndag 1 november 2009

Stort och smått från kongressen

Får ju börja med att ödmjukt böja mitt huvud och be om ursäkt för att jag inte uppfyllde mitt löfte om att blogga från kongressen varje dag.. Man hinner glömma mellan gångerna hur absorberad man blir av nuet under partikongresser (och förbundskongresser med, för den delen), jag har inte haft igång datorn på rekordlång tid.

Ibland är jag dock övertygad om att man ska leva i nuet, så jag prioriterade att umgås med partikamrater och prata liv och politik under de dagar som gått istället. Jag är glad för det, det har varit fantastiska dagar, på många sätt.

Partikongresser är något väldigt speciellt. Den ena, givna, delen av kongressen är ju att vi debatterar och fattar beslut om partiets politik. Det är, ett år före valet, väldigt skönt att ha uppdaterat och fattat beslut om våra politiska riktlinjer. Det gör det enkelt för alla med politiskt intresse att se var vi står i en mängd politikerområden. Själva processen innan man kommer till besluten är lång, men den processen är i sig ett av de viktigaste redskapen i det demokratiska samhället. Förslagen som behandlas har ofta börjat som diskussioner på lokala s-föreningsmöten runtom i landet, och till slut så har de debatterats och klubbats på kongressen, för att bli en del av de samlade politiska riklinjerna. Det är en styrka, och många har varit delaktiga innan beslutet är klart.

Många, många beslut har fattats de senaste dagarna. Sammanfattningar av dem går att finna här, och är inte något jag i detalj tänker gå in på.

Många fantastiska tal har också hållits under kongressen, och Peter Högberg har gjort en bra sammanställning av dem här. Gå in och titta!

Däremot tänkte jag, helt spontant, personligt, och helt utan vetenskaplighet bjuda på en sammanfattning av ett annat slag för den som är intresserad..

Bästa tal: Många slåss om titeln, men Mona Sahlins öppningsanförande vinner för mig
Största skrällen: När Tomas Östros plötsligt brister ut i sång i talarstolen.
Roligast: Att träffa alla bloggare, twittrare och Facebookare med samma partitillhörighet som mig, tjöt av skratt när en partikamrat jag tidigare aldrig träffat hojtade "Hepe!!" (mitt twitternamn) när jag gick förbi.
Bäst på kulturscenen: Kalle Haglund. Vilken kille.
Sämst på kulturscenen: Måste jag ha missat.
Bästa maten: Måste jag ha missat.
Sämsta maten: Tandooriwoken som sänkte mig ett halvt dygn.
Roligast (2): Att träffa alla gamla och nya vänner!!
Röjigast: Ibbe och Bodströms makalösa framförande av "Staten och Kapitalet" i lördags..
Härligast: Över 500 personer i talarstolen. Stuns i debatten!
Bästa partyinstruktören: Schyffert, oväntat politisk
Mest rörande: Avtackningen av Ringholm. Är svag för honom, en fantastisk politiker och människa.
Bästa sångprestation: Kongressens gemensamma "Internationalen" vid avslutningen i eftermiddags.
Bästa känslan: NU VINNER VI VALET!!!

Axplock om kongressen:
DN om IPRED
DN om S, V, Mp
DN om kulturpolitiken

Andra bloggare om kongressen
Peter Anderssom - med rätt att tycka
Eva-Lenas blogg
HBT-sossen
s-buzz
Netroots

Pingat på intressant.