Sorsele

Befinner mig just nu på mini-inlandstur, och har spenderat dagen i Sorsele. Eller, ja, halva dagen plus kvällen, det tar en halv dag att köra hit i snöröksföre.
Jag har själv spenderat många sommarveckor i de här trakterna under min uppväxt, vi har mycket släkt här. Det gör känslan lite speciell när jag kommer hit, det känns hemtamt med naturen, människorna, och den underbara dialekten. Det är inte ovanligt att gubbarna försöker prata så brett de bara kan på mötena, för att testa den där ledamoten från kusten, och det är lika roligt att kuna ge igen med samma mynt varje gång..

När jag sitter i bilen, vilket man gör ganska mycket som norrländsk riksdagsledamot, så hinner många tankar fara genom huvudet. På vägen hit upp så blir det mycket nostalgi. Jag kommer ihåg alla de bilturer vi gjorde hit förr.. Pappa körde. Rökte i bilen, spelade dansbandsmusik och Roy Orbison i kasettbandspelaren, och vevade ner takluckan så håret yrde på oss allihop. Mamma sjöng med, och jag och hunden, och någon gång min bror, satt i baksätet och tjatade.. Och det berättades historier, om människor, hus och platser vi körde förbi.
Höjdpunkten på resan var alltid Gubbträskvägen, en oerhört krokig, smal och backig grusväg som var några mil lång. Det var det närmaste berg- och dalbana jag kom som barn, och det var med skräckblandad förtjusning man kände hur man lättade från sätet när pappa gasade i backarna..

Nu är Gubbträskvägen asfalterad sedan ett par år, och dessutom utplanad på många ställen. Men jag åker ändå alltid den vägen hit, för nostalgins skull.

I Sorsele bor 2800 personer. Medelåldern börjar bli hög, och i många år har siffrorna visat på minskad befolkning. Men nu börjar siffrorna vända. Mycket går att förklara med ökat flyktingmottagande, och Sorsele tar även emot ensamma flyktingbarn, en verksamhet som de tänker utöka nästa år. Det känns bra. Det ger hopp om att Sorsele går en ljusnande framtid till mötes. Ikväll stack jag in huvudet på ett möte som kommunen hade med turistföretagen på orten. Det gav också hopp, det var en fullsatt lokal med engagerade företagare i alla åldrar.

Tyvärr har den sittande regeringens politik gjort att förutsättningarna för de små kommunerna i glesbygd har försämrats. Minskade skatteintäkter har lett till att redan ansträngda kommunbudgetar har det väldigt svårt att upprätthålla en grundläggande service. Lägg därtill vad som hänt med andra delar av samhällets basservice så förstår man att det är fruktansvärt svårt att få det att fungera.

Som tur är så är folket här inte lika snabba att ge upp om Sorsele som regeringen är.

Ikväll har vi haft möte om jakt och rovdjurspolitik här på ABF. Det är alltid lika stimulerande att prata om de frågorna med engagerade människor som ser den delen av politiken som en given del av livet. Det finns en kunskap om naturen och viltvården här som jag önskar fler fick möta, och det är fascinerande att få ta del av de tankar och berättelser som finns. Jag lovade komma tillbaka och fortsätta diskussionen längre fram, och jag ser redan fram mot det.

Synd bara att jag inte har någon taklucka på bilen.


Pingat på intressant.