En anledning till att jag varit minst sagt osynlig i bloggosfären de senaste veckorna är att jag har varit ute på en väldigt händelserik resa. Ingen ursäkt, jag vet, datorer fanns överallt - men ibland har man helt enkelt för många intryck, så det gick inte att skriva ner ett enda. Om ni förstår hur jag menar..
Nåväl, två av de tre veckorna har jag varit i USA med en liten grupp riksdagsledamöter från olika partier. Vi har varit i New York och studerat FN-systemet på plats, vilket är en fantastisk möjlighet som en del riksdagsledamöter har varje år. Om FN kommer jag säkerligen att återkomma mer på bloggen framöver, det finns mycket att fundera på där.
Ett av dygnen var vi i Washington, och det var den mer USA-politiska delen av resan. Obamas sjukvårdsreform var på allas läppar, och tveklöst den inrikespolitiska frågan som dominerade debatten under hela vår resa. Vi hade, (från samtliga svenska partier, det ska sägas) många funderingar och svårt att förstå debatten med våra svenska glasögon. Det är svårt att förstå hur det kan finnas ett sånt enormt starkt motstånd i vissa läger, även hos demokraterna. Man kan tycka att det vore självklart i ett rikt, demokratiskt land att man ska ha en så grundläggande trygghet för medborgarna som en sjukförsäkring. Att vi sedan i Sverige har väldigt olika syn på hur den ska se ut, det råder det väl ingen tvekan om. I Sverige kastar vi idag ut folk ur försäkringen, medan USA släpper in folk i försäkringen. En jämförelse som många gjort idag, och som jag hoppas får den svenska högern att skämmas.
Beslutet i natt är verkligen historiskt, och en seger för medmänskligheten. Om förslaget inte hade gått igenom nu så har jag svårt att se vilken amerikansk president som skulle kunna genomföra det i framtiden - Obama hade ju verkligen detta som sitt främsta vallöfte, och det var ändå på håret att han klarade av att ro hem det.
Vilket i sig är ett problem med det amerikanska politiska systemet. Men det är en helt annan fråga, att diskutera en helt annan dag..
Så, grattis USA, och grattis Obama, till ett steg mot jämlikhet. Det var ett viktigt steg, men det finns många steg kvar att ta.
Pingat på intressant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar